Tag Archives: cellulosa

Stabiliseringsmedel: Enzymatiskt hydrolyserad karboximetylcellulosa (E469)

Introduktion till cellulosa i mat

Enzymatiskt hydrolyserad karboximetylcellulosa (CMC-ENZ) är ett förtjocknings- och stabiliseringsmedel som framställs syntetiskt ur natriumkarboximetylcellulosa.

Det är en vattenlöslig fiber vars relativa molekylärmassa ligger på mellan 800 till 10 000 Da, vilket i samma koncentration är lägre än natriumkarboximetylcellulosa ursprungligen – lösningar av enzymatiskt hydrolyserat material har har lägre viskositet än karboximetylcellulosa. Ämnet används främst vid framställning av produkter med låg fetthalt och mat och läsk med sänkt fetthalt.

Ämnet bereds av vanlig karboximetylcellulosa (food grade) genom partiell enzymatisk hydrolys under milt sura förhållanden med ett cellulasenzym från svamparna Trichoderma (Trychoderma) longibachiatum och Trichoderma (Trychoderma) reesei. Trichoderma finns i alla jordmåner.

T. reesei är en mesofil och fintrådig svamp. Den är en anamorf av svampen Hypocrea jecorina. Den har förmågan att utsöndra stora mängder cellulolytiska enzymer (cellulaser och hemicellulaser). Mikrobiella cellulaser har industriella tillämpningar i omvandling av cellulosa till glukos.

Förbjudet i Nya Zeeland och Australien.

1 kommentar

Filed under Kemi, Matsaker, Stabiliseringsmedel

Stabiliseringsmedel: Karboximetylcellulosa (E466)

Introduktion till cellulosa i mat.

Karboximetylcellulosa (CMC eller cellulosagummi) är ett cellulosaderivat med karboximetylgrupper (-CH2-COOH) bundna till några av de hydroxylgrupper hos glukopyranosmonomererna som utgör cellulosans ryggrad. Det används ofta i form av sitt natriumsalt, natriumkarboximetylcellulosa.

Beredning

Det syntetiseras genom cellulosans alkalikatalyseringsreaktion med klorättiksyra. De polära (organiskt syrliga) karboxylgrupperna gör cellulosan löslig och kemiskt reaktiv.

De funktionella egenskaperna hos CMC beror på substitutionsgraden (degree of substitution) hos cellulosastrukturen, det vill säga hur många av hydrylgrupperna som deltagit i utbytesreaktionen, samt kedjelängden hos cellulosans ryggradsstruktur och klustergraden hos karboximetylcellulosans substituenter.

Användningsområden

Mjukglassmix SIA Gräddglass

Mjukglassmix SIA Gräddglass

Alimentas vaniljhjärtan

Alimentas vaniljhjärtan

CMC används inom livsmedelsteknik som viskositetsmodifierare eller förtjockningsmedel och för att stabilisera emulsioner i diverse produkter, inklusive glass, frysta potatisprodukter och ost. Det ingår också i många produkter som inte räknas som mat, till exempel glidmedel, tandkräm, laxermedel, bantningspiller, vattenbaserade färger, tvättmedel, textilbehandlingsmedel och diverse pappersprodukter. Det används i huvudsak på grund av sin höga viskositet och att det är ogiftigt och inte framkallar allergier. I tvättmedel används det som en jordsuspensionspolymer avsedd att belägga bomull och andra cellulosa-material och därmed skapa en negativt laddad barriär mot smuts i vattenlösningen. CMC används som smörjmedel i icke-flyktiga ögondroppar (artificiella tårar). Ibland är det MC (metylcellulosa) som används, men dess icke-polära metylgrupper (-CH3) tillför ingen löslighet eller kemisk reaktivitet till cellulosabasen.

Efter den inledande reaktionen framställer blandningen ungefär 60% CMC plus 40% salter (natriumklorid och natriumglykolat). Denna produkt är det så kallade Technical CMC som används i tvättmedel. Ytterligare rening utförs för att ta bort dessa salter för att framställa ren CMC, vilken används till mat, läkemedel och tandkrämsprodukter. En mellannivå, ‘semi-purified’ grad tillverkas också och används i huvudsak till pappersprodukter.

CMC används också inom oljeindustrin som ingrediens i borrslam där det fungerar som en viskositetsmodifierare och vattenbärande medel. Polyanjonisk cellulosa eller PAC utvinns ur CMC och används också på oljefälten.

Olöslig mikrogranulär karboxymetylcellulosa används som katjonbytarmassa i jonbyteskromografi för rening av proteiner. Det antas att derivatiseringsnivån är mycket lägre så att lösbarhetsegenskaperna hos mikrogranulär cellulosa behålls medan man tillsätter tillräckligt många negativt laddade karboxylatgrupper för att binda positivt laddade proteiner.

CMC används också i isförpackningar för att bilda en eutektisk blandning, vilket resulterar i en lägre fryspunkt och därmed högre kylkapacitet än is. En eutektisk blandning är en blandning av två eller flera ämnen med en smältpunkt lägre än de enskilda ämnena. En eutektisk punkt är den temperatur som bibehålls när blandningen omvandlas från fast till flytande (eller omvänt).

2 kommentarer

Filed under Kemi, Matsaker, Stabiliseringsmedel

Stabiliseringsmedel: Metyletylcellulosa (E465)

Introduktion till cellulosa i mat

Också känt som etylmetylcellulosa eller MEC (Methylethyl Cellulose). En kemiskt etylerad cellulosa som har många olika användningsområden, huvudsakligen som förtjockningsmedel, men också som utfyllnad, kostfiber, klumpförebyggande och emulgeringsmedel. Liknar cellulosa, men med lite andra karaktärsdrag.

Metyletylcellulosa är inte särskilt löslig och kan jäsa i tjocktarmen. Höga koncentrationer kan därför orsaka tarmproblem, såsom uppblåsthet, förstoppning och diarré. Det sväller i vatten och ger en klar till opaliserande, viskös, kollodial lösning. Löslig i etanol men olöslig i eter.

Det är ett hygroskopiskt, ljusgult eller gråaktigt och doftfritt kornigt eller fibröst pulver som är helt utan smak.

Dess kemiska formel är [C6H7O2(OH)x(OCH3)y(OC2H5)z]n, där z = 0,57 till 0,8; y = 0,2 till 0,4; x = 3 – (x + y); (y + z = degree of substitution).

Det är ett derivat av etylcellulosa vilket förbättrar vissa egenskaper.

1 kommentar

Filed under Kemi, Matsaker, Stabiliseringsmedel